Etiketter

måndag 17 december 2012

Återbruksarbetets utverdering

Jag har gjort en väska av lite annorlunda material. Jag använde mig av en plastpåse, två stycken servetter, svart tyg, plast och till axelbanden använde jag mig av dom man öppnar en pantburk med. Jag vet inte riktigt hur jag kom på iden till att göra den här väskan och det tog ett tag för mig att komma på den. Men det jag utgick ifrån var att jag ville använda mig av servetter och sen kom jag bara på det från ingen stans. När jag kom fram med iden visste vi inte om det skulle fungera att limma fast servetterna på plastpåsen i och med att lim inte fastnar så bra på plast. Men det funkade.

Här under kan du se de tre materialen jag återvann:




Så det var inte förrän jag hade provat om min ide funkade som jag kunde börja göra min skiss. Jag kunde inte bestämma mig vilka servetter som jag skulle ha så istället började jag med att göra axelbanden. Där fick jag prova mig fram med vilka knutar jag skulle använda mig av. Jag hade tänkt att jag skulle använda mig av fiskelina men jag hittade inte någon knut som var tillräckligt hållbar så jag ändrade mig till att använda mig av vanlig svart bomulls tråd. När axelbanden var klara gick jag vidare med att klippa ut måtten på plastpåsen och servetterna så att jag kunde limma ihop de två materialen. Sedan började jag med inre "väskan" som jag gjorde av vanligt svart tyg. Jag började med att klippa ut tyget i samma mått som jag hade när jag klippte ut plastpåsen.  Jag klippte sedan ut tyget till en liten ficka. När jag sydde fast den la jag inte tyget räta mot räta utan istället la jag fickans aviga sida mot innertygets räta. Jag vek in kanterna på fickan för att finast resultat och sydde slutligen fast den med raksöm. När fickan var fastsydd på en av tygbitarna sydda jag ihop de två tygbitarna. I detta fallet la jag tygbitarna räta mot räta och även här använde jag mig av raksöm. När limmet hade torkat på mellan servetterna och plastpåsen klippte jag ut plasten i rätt mått och la ihop materialen som de skulle vara. Jag la sedan alla materialen räta mot räta och sydde ihop dom med raksöm. Nu när jag hade två "väskor" en inner väska och den yttre väskan skulle jag sy ihop dom. Jag vek ner ovankanterna på båda väskorna och stack in axelbanden mellan lagrerna. jag sydde sedan med raksöm ihop allt ihop längs ovan kanten.

Så här blev slutresultatet

Jag blev nöjd med slutresultatet och jag tycker att det var en utmanande uppgift jag tog mig an. Uppgiften krävde mycket tålamod i och med att jag fick pröva och ompröva flera gånger innan jag visste vilket tillväga gång sätt jag skulle använda mig av. Och det blev så att jag stötte på en del problem på vägen. Men det löste sig och jag blev nöjd med slutresultatet.

måndag 3 december 2012

Sammanfattning av avsnitt 3

Dieser Abschnitt handelt davon, dass lena und Yagmyr in die Disco gehen. Doris hat keine Regeln so sie erlaubt Lena zur Disco zu gehen. Metin findet Disco ist keine gute Idee für Yagmur aber erlaubt ihr am ende zu gehen. Lena betrinkt sich so dass Cem kommt und Lena rettet. Nachdem will Lena Regeln haben um sich geliebt zu fühlen.

Filmen

Här är en länk till vår film!

torsdag 29 november 2012

Diabetes


Diabetes

Det finns två olika typer av diabetes
om man får typ 1-diabetes brukar den komma
tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen kommer snabbt och kräver behandling direkt. När du har typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag. Typ 1-diabetes är delvis ärftlig och går inte att bota. Med modern behandling går det att leva ett bra liv trots sjukdomen.

Om man får typ 1-diabetes är det vanligt att man
  • behöver kissa ofta och mycket
  • blir väldigt törstig
  • är ovanligt trött
  • mår illa
  • har ont i magen
  • luktar aceton ur munnen
  • ser suddigt
  • snabbt går ner i vikt.

För att behandla typ 1-diabetes behöver man ta insulin varje dag, antingen med sprutor eller insulinpump. Man får gå på kontroller flera gånger varje år, hos sin läkare, diabetessköterska eller hos ett diabetesteam som finns på flera håll i landet.
Den andra sorten är typ 2-diabetes den är den vanligaste sorten och kommer oftast i vuxen ålder. Även den här sorten kan vara ärftlig, men kan också bero på vilka levnadsvanor man har. Till exempel kan övervikt, stress och rökning öka risken för att få typ 2-diabetes.Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och nerverna.

Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man
  • är trött både fysiskt och psykiskt
  • blir mer törstig
  • kissar oftare.

Ett första steg för att behandla typ 2-diabetes är att man ändrar sina levnadsvanor, främst genom att börja motionera och äta sund mat. Man bör också sluta röka. Om inte det räcker för att sänka blodsockervärdet kan man behöva medeciner för att sänka sockerhalten i blodet och minska risken för följdsjukdomar.



Reflektion Tutankhamun utställningen


P
Utställningen var väldigt bra upplagd. Jag gillade att man kunde lyssna på det man ville. Så om det var någonting man inte tyckte var intressant behövde man inte lyssna på det och om det var något man ville fördjupa sig i kunde man lyssna mer på det.

M
För mig som inte var jätte intresserad av allt på utställningen kan jag tycka att det var lite väl lång tid vi var inne på utställningen, det blev lite långtråkigt. Det hade räckt med 1 1/2 timme.

I
Jag kom in med väldigt låga förväntningar men jag blev glatt överraskad. Det jag tyckte var mest intressant och det jag lärde mig mest av var det olika biograferna. Jag tyckte det var väldigt intressant när man fick se det hela ur Carters perspektiv. Att få höra hur han upplevde det när han hittade graven.

söndag 25 november 2012

Robotdagbok 6

Veckans uppdrag var att parkera roboten. Både med och utan trycksensor där bak. Så här såg det ut:


Den här veckans uppdrag var ganska komplicerat men dock inte så svårt. Jag följde bara standards palettens parkeringsplats för att se hur man gjorde. När alla blocken var inne men dock inte med rätt mått mätte jag och ändrade måtten. När jag skulle lägga till trycksensorn ändrade jag bara backningen till obegränsad och la trycksensorn efter det + la till ett stopp.

Tips: Var väldigt koncentrerad när du följer standard paletten och följ den till pricka. För att det är mycket lättare att se vilket block man ska ändra på efter man har programerat in alla blocken än om man gör det direkt.

Robotdagbok 5

Veckans uppdrag var att roboten skulle köra framåt tills den stötte emot någonting och med hjälp av en trycksensor skulle den då backa och sedan göra två varv. Så här såg det ut:





Jag tyckte det här uppdraget var ganska lätt. Det ända som var någon skillnad till det jag har gjort förr var att vi hade en trycksensor nu och att kör blocket innan trycksensorn var obegränsad. 







Tips: På vissa robotar stannar den inte bara av att lägga in ett trycksensor block. Utan då måste man sätta in ett stop block efter trycksensorn. Så här:

robbotdagbok 4

Veckans uppdrag var att köra in en perfekt fyrkant med måtten 90x90. Här är en film på  som jag fick låna av Rose:



Den här uppgiften tyckte jag var väldigt svår. För att det gällde att vara väldigt petig och exakt. Jag började med att mäta ut 90/17,5 för att få reda på hur många rotationerna jag skulle ställa in. Sen fick jag testa mig fram lite angående vilket grad antal jag skulle ha på svängen. Jag ut gick ifrån 180 grader som var lite stort så jag gick ner och landade tillslut på 165 grader. Jag valde sedan att använda mig av en loop istället för att upprepa blocken fyra gånger.

Tips: Om roboten inte gör som den borde i t.ex sista svängen som i mitt fall så kan man ta bort loopen och istället upprepa blocken så att man kan justera varje sväng var för sig.

robbotdagbok 3

Veckans uppdrag var att komma så nära en legogubbe som möjligt. Vi fick veta avståndet 2 minuter innan vi skulle vara klara och visa upp. Så här såg det ut:


Jag fick ungefär 20 minuter på mig att programera in och testa lite i programmet innan vi skulle göra räddningsuppdraget. Jag skulle ha testat klart så att jag kunde på dom 2 sista minuterna få fram rätt avstånd så att roboten inte körde över gubben men kom så nära som möjligt.  Jag valde att mäta med sekunder. Första sekunden kom roboten lite längre än van den gjorde resten av sekunderna se diagram



Tips: Det är lättare att få mer exakta värden om man mäter i rotationer 1 rotation är 17,5 cm som om avståndet var t.ex 1m så får man ta 100/17,5 vilket ungefär är 5,715 så då hade jag kunnat skriva in det i rotation rutan och komma det avståndet snabbt och enkelt.

tisdag 20 november 2012

Robotdagbok 2

Veckans uppdrag var att köra framåt stanna och göra två varv men även att göra en 180 graders sväng.
Så här såg det ut:


När jag gjorde den första övningen ställde jag in att roboten skulle köra framåt i några sekunder för att sedan svänga två varv. Det var enkelt man drar bara in blocket kör. Jag ställde sedan in hur länge roboten skulle köra och att den skulle köra rakt fram. Jag la sedan till ett till kör-block som istället svängde. Istället för sekunder var den inställd på grader. Jag började med att ställa in den på 720 grader i och med att det är två varv. Men i detta programmet är 720 grader bara ett varv så jag dubblade gradantalet till 1400 grader. Jag fick sedan redigera gradantalet lite grann för att få perfekta varv.

När jag gjorde den andra uppgiften var det samma sak där att gradantalet var ungfär dubbelt så mycket i programmet. Så jag ställde in den på 360 grader sen så utgick jag utifrån det.

Tips: I programmet är gradantalet ungefär dubbelt så mycket än vad man tror.



måndag 19 november 2012

Meine Familie

Meine Familie besteht aus vier Personen. Es ist ich, meine Schwester Hanna und meinen Eltern Margareta und Bengt. Ich habe aus eine Katze, er heißt Batman. Er ist Schwarz und Weiß und er hat ein weiches Fell.

tisdag 13 november 2012

Questions and answers


Answer to question 2: If your father is so strict to you I think it’s because he doesn’t know what he should allow and doesn’t allow. If you don’t are allowed to do something and you do it anyway maybe you feel a little excitement and in the end maybe you just do it to defy your father. So I think you have to talk to your father and tell him that your friends are allowed to do things witch your not. Maybe he thinks it's a lie but then you have to tell him about the excitement you feel. In the end maybe you and your father can put up the rules together so both of you will be satisfied.

torsdag 8 november 2012

Min måltid


Inköpslista:

200g laxfilé 31,60kr
15ml pressad citron 1,50kr
30ml matfett  0,72kr
1 vitlöksklyfta ca 5g 0,295 kr
100ml smulat vitt bröd 2,98kr
50ml hackad persilja 2.4kr
2 tomat ca 200g 6kr
50ml riven ost 2,38kr
1ml salt 0,05kr
1ml peppar 0,29kr
4 potatisar ca 300g 1.95kr

totalt pris 50 kr för 2 pers
1 pers 25 kr

Planering:

  1. Sätt på ugnen på 225 grader
  2. Lägg fisken i en ugnssäker form. Salta och droppa över pressad citron.
  3. Täck formen och ställ den mitt i ugnen i ca 10 minuter
  4. koka upp vattnet till potatisen
  5. skala potatisen, pressa vitlöken, hacka persiljan, riv brödet och riv osten
  6. Lägg ner potatisen i det kokande vattnet.
  7. Värm matfett i en kastrull och tillsätt den pressade vitlöken
  8. Rör ner bröd och persilja
  9. Fördela brödblandningen över fisken
  10. Dela tomaten i två halvor och lägg den bredvid fisken
  11. Strö över salt, peppar och 15ml riven ost
  12. strö över resten av osten på fisken
  13. Gratinera fiskrätten i ugnen tills den fått fin färg i ca 10 min


Ekonomi: Min måltid var inte jätte dyr men inte jätte billig heller lite sådär mittemellan. Måltiden kostade ungefär 25 kr per person men då stod bara laxen för 15 kr. För att få måltiden billigare hade jag kunnat välja någon annan sorts fisk som till exempel torsk. Men nu när jag ville ha lax för att det är min favorit fisk så valde jag att använda mig av fryst lax som jag sedan tinades för att det är mycket billigare än färsk lax.

Miljö: För att måltiden skulle vara så miljövänlig som jag kan så använde jag mig av en vattenkokare när jag kokade vattnet till potatisen. Jag hade även lock på kastrullen så att det inte skulle avdunsta så mycket vatten. Jag tänkte inte på att jag skulle be om ekologiska varor när jag skickade inköpslistan vilket jag borde ha gjort så jag vet inte riktigt om varorna jag arbetade med var ekologiska eller inte. Men för att få en så miljövänlig maträtt som möjligt bör man använda sig av ekologiska varor för att ekologiska varor skadar inte miljön på det sättet. När en vara är ekologisk betyder det att man till exempel inte har använt sig av några besprutnings för att hålla borta småflugorna från frukten när man odlade den. Utan man har istället använt sig av naturliga ämnen som inte är skadliga för miljön. Till exempel bananerna ”besprutar” man istället med vitlök det är inte lika effektivt men det funkar.

Hälsa: Jag tycker att anpassade min måltid bra efter tallriksmodellen jag kunde dock haft lite mer sallad än vad jag hade för att det skulle passa tallriksmodellen ännu bättre. Jag hade lax i min rätt för att det ger kroppen protein så att vi kan bygga muskler men även omega 3. Lax är en väldigt fet fisk men den innehåller bra fetter som kroppen behöver och inte sådant fett som till exempel finns i chips och godis. Kolhydraterna i mitt fall var potatis. Jag valde potatis för att jag tycker att det passar bra till lax smakmässigt. Jag kunde ha valt att endast ha en lite större sallad till laxen för att göra det nyttigare men i och med att både jag och Rose är idrottstjejer och det är just kolhydrater/(fettet) man bränner när man tränar och svettas ut. Om man då inte har några kolhydrater att ta av tar kroppen istället av musklerna. Det är ju såklart inte så att man måste äta kolhydrater i varje måltid för det men om det blir en vana att man inte äter kolhydrater i sina maträtter finns risken att kroppen istället tar av musklerna när man tränar. För att min måltid skulle bli nyttigare hade jag kunnat ha ett grövre bröd som täcke på fisken. Jag hade kunnat stekt brödet och vitlöken i olja istället för flytande margarin.




Jag blev nöjd med min måltid. Jag har tyvärr ingen bild på hur den såg ut men jag tyckte att smakerna passade bra ihop och att jag lagade rätten på ett välorganiserat sätt. 

torsdag 18 oktober 2012

Robotdagbok 1 programinstallation

Idag är dagen då min robot Twixy har kommit till världen. Än så länge kan den inte så mycket men i de kommande veckorna kommer jag att lära dom allt jag kan. Idag har vi bara installerat programmet och fått kolla igenom programmet lite grann. Jag provade även att programmera lite bara för att testa hur det fungerade.

tisdag 16 oktober 2012

Friendship

A good friend is someone that I can trust, like when I tell that person a secret I’m must know that it is going to stay between us. I can tell a good friend everything and I know that the person is going to listen and be there for me. And it’s of course really important that I have fun with that person and that we do a lot of things with each other.

 It doesn’t have to be a bad thing if we fight. It can turn into a good thing, maybe we realize that we need each other and maybe we are even better friends afterwards. A good friend I  have memories to share with. Memories that make us laugh and smile. That is a good friend for me.

måndag 15 oktober 2012

Postkarte aus München

München ist sehr schön, das Wetter ist gut. Ich habe im der Englischer Garten gewesen. Er ist Europas grösster Stadtpark. Dort kann man in der Sonne liegen, ein Picknick machen, joggen, Fahrrad fahren, spazieren gehen oder Frisbee spielen. Es ist super! Am Freitag werde ich einem Theater sehen. Es heisst Theaterlieder. Viele Grüsse Hedda

onsdag 26 september 2012

Lockie's diary

Today I have felt that I am a dog and it is horrible. My skin has been scratching the whole day. I have been a bad person to everyone. Because I have only thought of Dot, about kissing Dot and about surfing with Dot. Like when I would meet Egg and do the speech for the meeting I didn’t show up. And when mum asked me to help I didn’t do it. And I was really mean to Philip. Maybe I can't be together with Dot she just drives me crazy. I think i need to break up with her.

onsdag 12 september 2012

måndag 10 september 2012

Konditionsmål

Vi har i uppgift på idrotten att förbättra konditionen. Vår uppgift denna gång var att springa gunnesborundan på så bra tid som möjligt.

Jag valde att inte göra det på lektionen som vi fick tid till att gå ut och springa. Utan istället gjorde jag det på min handbollsträning som jag hade på kvällen. På handbollsträningen hade vi precis samma runda som uppgift men i och med att vi sprang rundan som en lite mer ansträngande uppvärmning och jag sprang den tillsammans med mitt lag gjorde det att jag inte sprang mitt absoluta max. Jag vet inte heller exakt hur lång tid det tog, men på ett ungefär 17 minuter. Jag upplevde rundan som absolut ansträngande men jag känner att jag kunde sprungit den på en bättre tid.

Mitt mål med koniditionen är att jag ska komma ner på ca 15 minuter.

Min metod till att jag ska kunna uppnå mitt mål är att jag ska träna på på det sättet jag gör med 3 handbollsträningar i veckan som även innehåller en del fys. Jag springer som bäst när jag samtidigt  lyssnar på hög, peppande musik som gör att jag håller ett högt tempo men som även får mig att tänka på annat än bara min löpning.

torsdag 7 juni 2012

Kroppens mått


Laborationsrapport 1/6-2012
Syfte: Syftet med laborationen var att hitta likheter och skillnader mellan tjejernas och killarnas mått men även att hitta likheter och skillnader mellan de olika kroppsdelarnas mått.
Material: 
  • Måttband
  • Tumstock
Utförande: Vi jobbade två och två för att sedan kunna mäta varandra. Jag och Rebecka började med att mäta varandras längd, gick sedan över till vingbredden, näsan, foten, underarmen med mera.

Resultat:
Blå: killar, Grön: Tjejer
Slutsats: Diagrammen ovan visar att tjejerna utvecklas tidigare en killarna men som ni ser börjar killarna komma ” ifatt ” tjejerna nu. Man kan även se att längd och vingbredd i stort sett har samma mått, näsan och två leder på pekfingret har i stort sätt har samma mått och även foten och underarmen har i stort sätt samma mått.
Felkällor: Vissa av måtten kom in på fel person som t.ex kanske min längd kom rätt medan min vingbredd kom på någon annans vilket gör det svårt att hitta likheter och skillnader.

torsdag 24 maj 2012

Sammanfattning Tyska bokcirkel


Die Geschichte handelt von eine Frau will eine neue Wohnung haben. Oben wohnt ein alter mann, Seine Frau ist tot und er will nicht ins Altersheim. Der Hauswirt sagt die Frau und ihre Familie kann der Wohnung haben wenn der mann wegzieht. Die Frau ”hilft” dem Mann die Wohnung zu tapezieren. Der mann glaubt nicht Menschen so nett sein können, so er schickt einen Brief an die Polizei. Als der Mann stirbt kommt die Polizei. Sie untersuchen den Kleister aber alles ist ok

söndag 20 maj 2012

Muskler


Här hittar du en länk till vår muskelfilm


Här nedan hittar du våra fem frågor till filmen:
  1. Vad gör dom tre olika sorters musklerna och vad heter dom?
  2. Vad tränade man på i vårt träningspass?
  3. Vilket av dom tippsen som vi gjorde tyckte du var det viktigaste när man ska träna?
  4. Är det bra att strescha? Analysera ditt svar. 
  5. Hur många muskler finns det i ansiktet? Tror du att det finns lika många på en sån liten yta i resten av kroppen också? Varför/varför inte.

Källor:




HÄR hittar du en länk till min reflektion



torsdag 12 april 2012

torsdag 22 mars 2012

Puls och andning

Syfte: Syftet med laborationen var att se hur kroppen regerar när den ansträngs fysiskt. 
Material:
  • Tidtagarur
  • Trappa
  • Numbers
Utförande: Jag började med att mäta min vilopuls och viloandning för att sedan se hur dem förändrats efter ansträngning. Jag började sedan springa i trappan. Efter jag hade sprungit upp och ner i trappan i en minut tog jag min puls och andning på nytt för att se hur mycket den ökat förhållande vis till min vilopuls. Jag gjorde likadant efter 2 och 3 minuter också för att se om dem ökat ytterligare. När jag sammanlagt sprungit i tre minuter slutade jag springa och började istället se hur snabbt pulsen och andningen återhämtade sig.
Resultat:


Slutsats: När man anstränger kroppen på olika sätt behöver kroppen mer syre. Kroppen får mer syre genom att hjärtat slår fortare och det är just hjärtats slag som vi känner när vi mäter pulsen. Alltså ska pulsen stiga desto mer du anstränger kroppen. Din kropp har även en maxpuls men den varierar beroende på hur mycket du tränar.

Hypotes på hur jag tror hjärtat fungerar

Hjärtat är kroppsdelen som pumpar ut blod i kroppen. Blodet går genom små blodådror som leder ut i hela kroppen. Blodet innehåller även syre och syret kommer från lungorna  där blodet har passerat innan det har pumpats vidare ut i kroppen. Vi behöver syret i kroppen för att musklerna ska orka hålla igång.

torsdag 15 mars 2012

Vridmoment

Hedda Wollmark 9/3 - 2012
Syfte: Syftet med laborationen var att lära sig att göra snygga och korrekta diagram i programmet Numbers.
Material: 
  • Skogspinne
  • Måttband
  • Täljkniv
  • Såg
  • Våg
Utförande: Jag började med att gå ut och hitta en pinne som ungefär var två tum tjock. Jag skalade den sedan från eventuella utskott som kunde sitta på pinnen. Med Kniven mätte jag sedan ut tyngdpunkten genom att hålla knivens vassa sida mot ungefär mitten av pinnen när pinnen inte tippar över på någon av hållen hade jag hittat tyngdpunkten. I tyngdpunkten skulle jag sedan dela pinnen i två delar. Båda delarna skulle jag mäta och väga för att sedan skriva upp i en värdetabell. I värdetabellen skrev jag även upp alla andras värden i min grupp. I Numbers multiplicerade jag sedan vikten och längden med varann för att få ut vridmomentet på pinnen.
Resultat: 
Värdetabell över de pinnar med lägre vridmoment
Värdetabell över de pinnar som hade högre vridmoment

Slutsats: Desto jämnare staplarna var desto noggrannare var man med att hitta tyngdpunkten. För att staplarna skulle vara jämna skulle de två pinnarnas vridmoment vara så jämna som möjligt. För att de två vridmomenten skulle bli så lika som möjligt behövde den pinnen som var kortast väga mest och tvärtom.

torsdag 8 mars 2012

Spare time

H2Os Kokpunkt

Hedda Wollmark 2/3 - 2012
Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer med H2O När det värms upp.
Material:
  • Bägare
  • Trefot med trådnät
  • Provrör
  • 200ml H2O
  • Termometer
  • Tidtagarur
  • Brännare
  • Tändstickor
Utförande: Vi började med att mäta upp 200ml H2O med hjälp av ett provrör för att få det så noggrant som möjlig. Vi hällde sedan över vattnet i bägaren och ställde den på trefoten som i sin tur stod över brännaren. När vi hade tänt brännaren började själva utväcklingen med vattnet. Genom att vi hade en termometer i vatten kunde vi följa dess temperatur stigning och skriva upp vattnets värden vilket vi gjorde varje minut. När vi hade tagit bort vattnet från värmen och låtit det svalna så hällde vi upp det återstående vattnet i provröret igen för att se hur mycket av de 200 ml som hade försvunnit.
Resultat: När värmen väl var på steg temperaturen på vattnet hastigt. Redan vi 60 grader kunde man se små bubblor i vatten. Vid 70-80 grader började vattnet att ryka och man kunde se på vattnet att det snart skulle börja koka. När sedan vattnets temperatur närmade sig 100 grader började vattnet koka livligt med stora bubblor Se vattnets temperatur stigning i diagrammet och tabellen nedan.När vattnet hade kokat upp återstod det bara 165ml vatten. 







Slutsats: H2O innehåller massa små vattenmolekyler och de kan förekomma i tre olika tillstånd fast, flytande och gas form när vi började laborationen så förekom H2O:et i flytande form med ju varmare vattnet blev desto mer av H2O:et övergick till Vattenånga alltså till gas form. Vattnets temperatur stannar vid 100 grader (kokpunkten) för att över 100 grader övergår vattnet till vatten ånga och då går det inte att mäta temperaturen.

torsdag 1 mars 2012

PMI på hela arbetsområdet ljus och optik


P
Jag tycker att jag har skrivit bra och väl skrivna labrapporter
jag fick mycket hjälp när jag pluggade till provet av mina föräldrar. De förhörde mig och det gjorde att jag kände mig väl förberedd och jag kunde svara på i stort sätt alla frågor.
M
Jag tog inte läsläxorna på så stort allvar och läste dem inte så intensivt så det var bara tur att olle inte förhörde mig
I
Jag har lärt mig mycket på detta läsområde inte minst har jag fått bra tips på hur mina labrapporter ska bli bättre.

onsdag 29 februari 2012

Skillnaden mellan den gamla och den nya labrapporten

Den nya labrapporten är mer utförlig än den gamla den har också fått mer beskrivande bildtexter till bilderna.

Den nya labrappoten av även mer väl arbetad och jag la ner mer tid på den nya. Jag har också skrivit fler labrapporter nu så jag är mer säker när jag skriver och gör det med mer rutin.

Förbättringen av labrapporten ljusets reflektion

Hedda Wollmark    datum: 20/1-2012
Syfte : Syftet med laborationen var att se vad som händer med ljuset när det träffar en konkav och en konvex spegel.
Material : konkav spegel, konvex spegel, linjal, muffar, Bildskärm, skärm med fem spalter, spalthållare, lins + 10, Spänningskub, optiklampa, optiskbänk  
Bild 1: Uppställningen av materialet
Utförande : Vi monterade ihop att delar enligt instruktionerna (se bild 1). Vi la sedan en konvex spegel på den optiska bänken för att se vad som hände med ljustrålarna när dem träffade spegeln. Vi gjorde sedan likadant med den konkava spegeln för att se vad som hände ljustrålarna då.
Resultat : När ljuset träffade en konvex spegel blev det en spridning och ljuset studsade åt alla håll (se bild 2). När vi hade lagt den konkava spegeln på den optiska bänken samlades istället ljuset och ljustrålarna gick mot en brännpunkt (se bild 3)
Bild 2: Resultatet när ljustrålarna träffade en konvex spegel
Bild 3: Resultatet när ljustrålarna träffade en konkav spegel 
Slutsats : När ljustrålarna träffade den konkava spegeln så bröts ljustrålarna inåt och sedan mot en brännpunkt. När ljusstrålarna träffade den konvexa spegeln bröts ljustrålarna på motsatt sätt det vill säga utåt åt alla håll.

fredag 17 februari 2012

Tips på hur man gör en bra laborationsrapport

Läser minst 3 andras labrapporter innan jag själv publicerar min egen labrapport för eventuellt få fler idéer.
Ta god tid på dig när du skriver de olika labrappoterna och inte stressa igen labrapporterna.
Skriva så utförligt som jag kan för bästa resultat.
Länka till min labkompis blogg.
Tänk kreativt, försök att alltid ha med minst en bild per labrapport

torsdag 16 februari 2012

Word finder

biscuit=kex
computerized=datoriserad
napkins=servetter
carnations=nejlikor
toothpaste=tandkräm
listlessly=slappt
amends= ändrar
belong=tillhör
overwhelming= övervägande
apron=förkläde
condemned=fördömde
switch=växla
gypsy=zigenare
brightly=ljust
cuddle=kela/gosa

Färger

Hedda Wollmark 10/2-2012
Syfte: Syftet med labbrationen var att se vad som händer när vitt ljus träffar ett prisma.
Material: 
  • optisk bänk
  • Lampa
  • Elkub
  • Lins +10
  • Spalthållare
  • En lodrät spalt
  • Prismabord
  • Prisma
  • blått och rött plexiglas
  • 4 st muffar
  • En vägg eller en annan plan vit yta
  • spectroskåp
Utförande: Vi monterade upp ställningen enligt instruktioner och la sedan prismat på prismabordet och tände lampan(se bild 1). För att kunna se ett bandspektrum på väggen behövde vi vrida på prismat. När vi såg ett klart prisma på väggen höll vi ett färgat plexiglas framför linsen för att se vilka färger som försvann och vilka som var kvar på bandspektrat. Det gjorde vi med både ett blått och ett rött plexiglas framför.
 Vi kollade slutligen i ett spectroskåp mot både solljus och en lampa.
Bild 1: uppställningen av materialet
Resultat: När vi riktade lampan mot prismat såg vi ett klart bandspektrum på väggen (se bild 2). När vi hade ett rött plexiglas framför försvann alla färger förutom rött (se bild 3). När vi istället hade det blå plexiglaset framför så kunde man se violett, indigo, blå,grön men även lite rött (se bild 4).
När vi kollade genom spectroskåpet mot solljuset kunde man se ett spektrum med alla färger i men när vi kollade mot en lampa så så såg man även då alla färger men med lite mellanrum mellan varje färg (se bild 5 och 6).
Bild 2: det naturliga ljusets spektrum
Bild 3: spektrat när vi använde ett rött plexiglas framför

Bild 4: spektrat när vi använde ett blått plexiglas framför

Bild 5: Det naturliga ljusets spektrum när vi använde ett spectroskåp
Bild 6: spektrat vi såg när vi kollade med ett spectroskåp mot en lampa


Slutsats: De olika färgerna innehåller olika mycket energi. Färgen röd som bryts minst innehåller alltså mindre energi än violett som bryts mest och alltså innehåller mest energi. (Se bild 7)

Bild 7: Hur ljuset bryts genom ett prisma




Bilderna är tagna av: Nanjot Kaur, Maria Lindeblad och den sista bilden är gjord av mig

måndag 13 februari 2012

torsdag 9 februari 2012

Dissektion av ett koöga

Hedda Wollmark 3/2- 2012
Syfte: Syftet med laborationen var att se hur ögat ser ut inuti men även att få se hur det fungerar.
Material: 
  • Koöga
  • Skalpell
  • Sax
  • Pincett
  • Bricka
  • Plasthanskar
Utförande: Vi började med att ta bort alla muskler och allt fett som satt runt ögat. Sedan använde vi oss av skalpellen och saxen för att öppna upp ögat och se hur det ser ut inuti ögat. När vi fick hål på senhinnan rann vätskan från den främre ögonkammaren ut. Och när vi hade öppnat upp ögat helt och hållet kunde vi ta ut glaskroppen där även linsen satt fast på. När ögat var delat i två kunde vi se näthinnan med den blåa färgen på ena delen och iris med pupill på den andra delen. Vi klippte sedan isär irisen från honhinnan. Slutligen vände vi näthinnan ut och in och la alla delar på en ny och ren bricka. Se bild 1
Bild 1: Detta är precis i början när vi håller på att ta bort alla muskler och allt fett
Resultat: Vi lyckades hitta alla delar i ögat se bild 2,3,4 och 5 och det gick bra att ta isär delarna utan att de gick sönder Jag la även linsen på ett papper med text det visade sig att linsen fungerade som ett förstoringsglas. 
Bild 2: Honhinnan
Bild 3: Iris
Bild 3: Linsen
Bild 4: Näthinnan
Bild 5: detta är när vi är klara och monterat upp alla delar på en brcka

Slutsats: Det visade sig att ögat fungerar som en kamera. Alla delar som finns i en kamera har en motsvarande del i ögat som fungerar på ungefär samma sätt.



Bilder tagna av: Nanjot Kaur