Näringsämnen i skolmaten

Syfte: Syftet med laborationen var att ta reda på vad de olika ingredienserna i skolmaten innehåller.

Material: NaOH, CuSO4,  Jod, H2O, Bägare, Brännare, Trefot, Provrör, Filtreringspapper, Bröd, Ost, Smör, Morot, Potatis, Bönor, Mjölk.

Utförande: Jag valde ut vilka ingredienser jag skulle använda. När jag hade valt, tog jag lite av varje ingrediens och la dem på en bricka. Sedan började jag med att undersöka om de olika ingredienserna innehöll stärkelse genom att droppa en droppe jod på dem olika ingredienserna, om droppen svartna innehöll ingrediensen stärkelse. Jag gick sedan över till att undersöka om de olika ingredienserna innehöll protein. Det gjorde jag genom att lägga ingrediensen i ett provrör, hälla i några droppar NaOH och några droppar CuSO4 ( i vissa provrör fick jag tillsätta vatten och mortla ingrediensen för att få fram det rätta resultatet). Jag undersökte sedan om ingredienserna innehöll monosackarider genom att värma upp protein testerna i ett vattenbad. Detta kallas trommersprov. Slutligen så undersökte jag ifall ingredienserna innehöll fett. Det gjorde jag genom att tycka ut ingredienserna på ett filtreringspapper och sedan jämföra med vatten.

Hypotes:

Jag gjorde inte någon särskilt lång hypotes men jag spekulerade på vad de olika sakerna skulle innehålla. När jag gjorde det hade jag inget system eller så stor baktanke utan det var helt och hållet vad jag trodde och vad jag tyckte skulle vara rimligt att det skulle innehålla.

Resultat:

Slutsats: Min hypotes stämde väldigt bra med resultatet. Dom ända skillnaderna var att bröd innehåller fett istället för monosackarider och att moroten inte innehöll stärkelse ( i och för sig så svartnade moroten lite prickvis men inte tillräckligt mycket så att man kunde säga att moroten innehöll stärkelse).

Jag litar på mina resultat för att jag har jämfört med tre andra personer och det visade sig att de hade samma resultat som mig. I och för sig är det ett kvalitativt test som vi har gjort vilket betyder att det endast visar om ingrediensen innehåller de olika ämnena inte hur mycket. För att få ett mer exakta resultat borde vi ha gjort ett kvantitativt test istället.

Det fanns många felkällor i denna laborationen. Smöret till exempel hade väldigt svårt att lösa upp sig i de olika ämnena, i smöret fick jag lite utslag av stärkelse få grund av att smöret hade legat på brödet som innehåller stärkelse. Att provrören inte var så väl diskade gjorde också att vi kunde få ett annat resultat än vad vi borde fått. Ingredienserna låg i en soppa vilket gjorde att man lätt fick med sig andra ämnen ifrån andra ingredienser som i sin tur skapade felaktiga resultat. Att potatisen hade blivit kokad länge i soppan gjorde också att vi fick ett annat resultat än om vi hade undersökt den rå. Då hade jag inte fått det till att potatisen innehåller monosackarider för det gör den inte. Istället innehåller den polysackarider men för att potatisen var kokad visade mina resultat att potatisen innehöll monosackarider. Det gjorde det för att potatisen redan påbörjat nerbrytnings processen i och med att potatisen redan var kokad.

Kemiskteori: Brödet innehöll stärkelse istället för monosackarider för att sockerarterna är sammansatta. Sockerarterna är sammansatta i en ända lång rad som innehåller hundratals sockermolekyler. I brödet är det istället långsam energi. Till skillnad från snabb energi så varar långsam energi mycket längre men man får inte energin i kroppen lika snabbt. Mjölk, ost och smör innehåller allihopa protein och fett. De kommer även ifrån kon och det är genom kon mjölken, osten och smöret innehåller protein och animaliska fetter. 

Potatisen och bönorna innehåller stärkelse på grund av fotosyntesen. När växten får vatten, solljus och CO2 omvandlas det till en massa C6H12O6 + O2. Det här sockret som sparas blir växtens frukt som i det här fallet är potatisen och bönorna.

Bild reflektion

Under årskurs 7 och 8 så har vi jobbat med att göra både digitala och analoga bilder, analoga skulpturer, filmer och analyserat både filmer och bilder. Jag har lärt mig väldigt mycket under dessa två åren men framförallt har jag lärt mig mycket om det digitala. Innan sjuan var jag inte så insatt i datorer och datorprogram, inte för att jag är särskilt insatt nu men betydligt mer i alla fall. Inom det digitala har jag framförallt lärt mig hur jag ska göra filmer på bästa sätt med hjälp av kameravinklar och med hjälp av imovie. Hur jag göra en bild i digitalt har jag också lärt mig med hjälp av datorprogrammet gimp. I det analoga har jag lärt mig mycket och vara och kalla färger jag känner även att jag har blivit säkrare med pensel. 

I början av sjuan gjorde vi skulpturer. Hälften av klassen skulle göra en konkret skulptur och den andra hälften skulle göra en abstrakt skulptur. Jag skulle göra en konkret skulptur, då valde jag att göra ett träd av någon anledning som jag inte kommer ihåg idag men jag vet att jag jobbade aktivt och målmedvetet. Mitt träd var gjort av hönsnät och gips vilket var nytt för mig.

När vi gjorde vår skräckfilms poster jobbade jag också flitigt. Jag hade dock svårt att välja vad jag skulle göra så det tog lite längre tid. Att jag sedan jobbade så noggrant gjorde inte att det gick snabbare. Så jag fick jobba vidare hemma med det gjorde inte så mycket för jag tyckte det var ett roligt arbete att jobba med.

I första terminen i åttan gjorde vi en film. Jag var inte särskilt nöjd med min grupp och jag kände att jag fick dra ett stort lass för att filmen skulle bli klar. Det fick jag göra också. Jag blev filmens projekt ledare och jag jobbade väldigt mycket för att få fram slutresultatet.

Nu senast jobbade vi med bild och film analyser. Vi jobbade med aktant modellen och mottagaranalys. Jag jobbade flitigt även här, jag förstod allt vi gick igenom. Jag tyckte även att det gick bra på provet, det var lite svårt men jag förstod det.

Inför hösten så kan jag bli lite mer muntligt aktiv vid diskussionerna som vi har i helklass men annars tycker jag att jag jobbar på bra och ska fortsätta på det sättet jag gör.

nyord

HÄR är en länk till vårt quiz.

Utverdering: necessär

Den här terminen har jag virkat en necessär. Jag fick iden ifrån boken "Virka!" (s.74) som finns i klassrummet. Jag valde dock inte att följa deras mall helt och hållet utan istället gjorde jag det på mitt eget sett.

Jag började med att virka necessären. Jag valde att använda mig utav två olika garn med olika färg och tjocklek.

Jag valde att virka med dessa två granen.

Jag valde att bara virka i den bakre maskbågen både för att jag tycker att det är lättare och sen tycker jag att det blir snyggt. Jag gjorde först sex varv med det gröna garnet, fortsatte med två varv av det gråa granet, sex med det gröna, två med det gråa och slutligen sex varv med det gröna garnet. När jag hade virkat klart sydde jag ihop bottnen. Därefter började jag på innerväskan. Den gjorde jag utav vaxduk för att om sakerna jag har i blir blöta, ska dom inte förstöra garnet. Jag valde att sy till en liten ficka i necessären så att jag kan ha mina mindre saker för sig. Den gjorde jag väldigt lätt. Jag klippte ut tyget jag skulle ha, vek in kanterna och sydde fast den i innerväskan. Jag klippte därefter till mig den dragkedjan jag skulle ha. Jag valde att ha lite mer dragkedja än vad jag behövde så att jag kunde göra den lilla detaljen med krysset i slutet av dragkedjan. Slutligen sydde jag ihop den virkade väskan, innerväskan och dragkedjan till en necessär.

Jag blev ganska nöjd med slutresultatet och jag tycker att det var en utmanande uppgift jag tog mig an. Den innehöll även en del olika moment. Jag tycker att den blev välgjord och har en fin design. Men jag är lite missnöjd med mitt val av färger. Jag känner att jag borde haft lite ljusare färger.

Den här gången stötte jag inte på några problem som jag gjorde sist vilket var lite skönt. Jag tror att det berodde på att jag hade en mall att luta mig på tillskillnad från sist då jag hade kommit på vad jag skulle göra själv.