Doping

Det som kallas doping är när man använder sig av ett preparat i samband med idrotten. Det kan vara preparat som hormoner eller läkemedel och allt detta tas för att höja prestationsförmågan. Doping är förbjuden enligt idrottens regler då det anses som fusk och för att det anses som farligt för kroppen. Straffet för doping är hårt, om man går på preparat som är förbjudna enligt svensk lag kan straffet för ett grovt dopningsbrott bli fyra till sex års fängelse. Men om det inte är ett förbjudet preparat inom svensk lag blir straffet ändå avstängning från idrotten. Om doping upprepas kan idrottaren bli avstängd på livstid.

För att undvika doping har man dopingkontroller. Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. Dopingprov kan även tas vid andra tillfällen, t ex genom hembesök. Detta görs dels för att få fast de som tar preparat men också för att de har en avskräckande effekt då idrottare inte vågar ta preparat för att de är rädda för att åka fast. 

Det här med doping är inget nytt. Redan på slutet av 1800 talet använde professionella cyklister tröttdämpande medel som koffein, kokain och efterfyllda sockerbitar. 1886 kom det första dödsfallet även de bland cyklisterna. Sedan på slutet av 1800 talet har idrotten drabbats av flera dopningsfall men det var inte förräns 1960 som dopingen började uppmärksammas av allmänheten. Det uppmärksammades bland annat efter att några cyklister tagit amfetamin, och avlidit under pågående lopp för att de inte märkte att de hade passerat sin trötthetströskel.

Mina tankar:

Jag tycker verkligen inte att doping är något bra för att jag anser att det är fusk då man kan få mer styrka, mer uthållighet eller mer snabbhet genom att man tar ett preparat. Detta kan  leda till att fel resultat presenteras då en som igentligen inte är snabbare än någon annan på 100meter till exempel har vunnit bara för att den har dopat sig och på så sätt fått ”fusk snabbhet”. Så jag tycker att straffet som vi har i Sverige för doping är bra för att jag tror att man verkligen lär sig en läxa och inser vilket stort misstag man har gjort.

När jag tänker mig in i hur en idrottares tankar är när den dopar sig förstår jag att idrottaren gör det för att prestera bättre. Men jag tycker att det är ganska konstigt att en idrottare kan riskerar sin hälsa och sin framtida karriär (för dom kommer ju någon dag åka fast för det) bara för att prestera bättre. Jag vet själv vilken fantastiskt känsla som kroppen fylls av efter en vunnen match och vilken rush och bekräftelse man får, men hur fantastiskt det än känns är det inget jag hade kunnat offra min hälsa för. Jag kan ändå se anledningen till varför idrottare dopar sig, för att uppleva glädjen och bekräftelsen som man får efter en vinst. Men jag förstår inte hur människan kan se en vinst som mer värdefull än en bra hälsa.

Hur får dopingen idrotten att se ut igentligen? Ska inte en idrottsman eller kvinna ses som en förebild inom hälsan då de lever sunt med mycket träning (kanske lite för mycket träning ibland). Men hur sund framstår man som igentligen om man tar preparat som är dåliga för kroppen för att prestera bättre? Jag tycker inte man framstår som särskilt sund i alla fall och jag tycker därför att dopningen smutsar ner idrotten.

Sammanfattningsvis vill jag säga att doping verkligen inte är något jag tycker om utan jag hoppas att det försvinner ut ur idrotten. För jag tycker att idrotten hade framstått som mycket bättre och hälsosammare iså fall.

Källor:

http://www.ne.se/lang/dopning/155621

http://www.dopingjouren.se/sv/om-dopning/dopningsfakta/lagar-och-regler/

http://www.rf.se/Antidoping/Omantidopingarbetet/

http://www.rf.se/Antidoping/Dopingkontroller/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dopning#Modern_tid