Undersökning kondomer

Syfte: Syftet med uppgiften var att ta reda på vilken kondom som är bäst.

Material: Två kondomer vi valde ”Naturelle(pasante)” och ”Thin(RFCU)”, ett stort provrör, H2O, tidtagarur, måttband, hink, litermått.

Utförande: Vi valde att göra testerna:

1. Hur lång tid tar det innan förpackningen går upp?

1. Hur långt kan man dra i en kondom på längden innan den går sönder?
2. Hur lång tid tar den att ta på?
3. Hur mycket vatten rymmer det i en kondom?
4. Hur lång tid tar det innan en kondom går sönder med en nagel?

När vi utförde test 1 tog vi endast tiden på när vi rev upp förpackningen på de två olika kondomerna. Test 2 utförde vi genom att lägga ett måttband på golvet och sedan lägga ena ändan av kondomen där måttbandet började och sedan drog vi i den andra änden tills kondomen gick sönder. När vi utförde test 3 använde vi oss av ett stort provrör och tog tiden på när vi drog över kondomen på provröret. Test 4 använde vi oss av en vattenslag där den ena änden var kopplad till kranen och den andra till kondomen. Vi ställde en hink under kondomen så att när den sprack hamnade allt vatten i hinken istället för på marken.  Vi fyllde alltså kondomen med vatten tills den sprack. Vi hällde sedan över vatten från hinken till litermåttet för att se hur mycket vatten kondomen hade innehållit. Test 5 utförde vi genom att ta tiden på när en av oss försökte med ett finger ta sönder kondomen.

Resultat: 

1. Naturelle(pasante) 4sekunder, Thin(RFCU) 4sekunder
2. Naturelle(pasante) utsprunglig längd 20cm 130cm, Thin(RFCU) 20cm 122cm
3. Naturelle(pasante) 6sekunder, Thin(RFCU) 5sekunder
4. Naturelle(pasante) 5 liter, Thin(RFCU) 4.5 liter
5. Naturelle(pasante) 4 s, Thin(RFCU) 2 s

	RÖDA: Thin(RFCU)	GULA: Naturelle(pasante)
Test 1:	1p	1p
Test 2:	1p	2p
Test 3:	2p	1p
Test 4:	1p	2p
Test 5:	1p	2p
Total poäng:	6p	8p

Vunnet test 2 poäng, förlorat test 1 poäng och oavgjort test 1 poäng till vardera.

Den gula kondomen Naturelle(pasante) vann flest test men dom viktigaste testen tycker jag är test 3 och 5 och där vann kondomerna vars ett test. För det händer inte så ofta att man måste ha 5 liter vatten i en kondom istället för 4,5 liter till exempel. Men jag tycker ändå att det viktigaste är att kondomen håller oavsett vasst föremål eller inte och det gjorde den gula kondomen bäst därför tycker jag att testet stämmer och att den gula kondomen vann.

Slutsats: Jag tror att den gula kondomen var bättre (framförallt på test 5) för att den röda kondomen var gjord på ett tunnare gummi då den ville ge en bättre känsla. Men detta ledde även till att det blev lättre att ta sönder kondomen i och med att nageln inte hade lika mycket gummi att ta sig igenom om man tänker ur test 5:s perspektiv men även test 2 och 4 ( test 4 i och med att det blev att vi testade vikt istället för volym läs mer om det nedan).

Felkällor: Det fanns massor med felkällor i den här undersökningen. Till exempel när man öppnar ett paket är det alltid svårare första gången en andra. Det vill säga att även om vi använde samma person till att utföra testet på dom båda kondomerna så kunde det ge olika resultat och det kanske inte bara berodde på att vi testade två olika kondomer utan även på att personens färdighet förändrades under testets gång (samma gäller på test 3 & 5). Test 4 innehöll väldigt många felkällor bland annat så testade vi inte kondomens volym utan istället hur mycket vikt den klarade av. I och med att den inte sprack när den var full utan istället när kondomen vägde för mycket av allt vatten så däför kunde vi inte undersöka kondomens volym. Det var även väldigt lätt hänt att man spillde vatten eller att det kom i mer vatten efter att kondomen hade spruckit vi kunde alltså inte använda oss av exakta mått.

Preventivmedel

Mens

Som tjej har man oftast ägglossning varje månad från att man kommer in i puberteten tills man kommer i klimakteriet.Samtidigt som ägglossningen sker blir slemhinnan i livmodern tjockare för att kunna ta emot ägget om det blir befruktat. För att ägget ska bli befruktad måste man få spermier i slidan. Då kan man bli gravid, men om ägget inte blir befruktat stöts livmoderslemhinnan ut som en blödning. Det är det som är mensen. När man får sin mens första mens varierar väldigt mycket. Det beror på att vi kommer in i puberteten olika snabbt vissa får sin mens redan när dom är nio år medan andra inte får den förrän man är sexton år. Men det vanligaste är att mesen kommer när man är mellan 12-14 år. 

Första mensen kan komma som en överraskning. Vissa upplever det som jobbigt för att man kanske är den första i klassen som har fått mens. Medans för andra är det något som dom har längtat efter. Mens kan upplevas som något pinsamt att prata om i och med att den ser olika ut från person till person.

Det varierar från person till person hur mycket man blöder och hur länge man gör det. Under en mens är det normalt att blöda mellan 20-80 milliliter men eftersom blodet blandas ut med kroppsvätska och slemhinna från livmoder upplever man det oftast som mer. 

Många tycker att man blöder mycket fast det igentligen inte är så mycket. Men om man måste byta mensskydd så ofta att det blir jobbigt eller om man är tvungen att använda dubbla skydd för att det inte ska blöda igenom har man något som kallas riklig mens. Det beror ofta på att man har ett ämne i livmodern som löser upp levrat blod. Det gör att blödningen har svårare att avta och att man blöder mer. Detta kan leda till att man känner sig trött orkeslös pågrund av att blodvärdet är lågt. Har man riklig mens kan man kontakta skolhälsovården, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. 

När man fått mens är det vanligt att den är oregelbunden. Det betyder att den inte kommer vid samma tid varje månad. För de flesta brukar det rätta till sig efter ett tag så att varje menscykel, alltså dagen från att en mens börjar till nästas början, är mellan 21-35 dagar. Det kan vara bra att hålla koll på sin mens genom att skriva upp datumen i en almanacka eller någon annan anteckningsbok. Då kan man lätt se om mensen är regelbunden och i så fall veta ungefär när den kommer nästa månad. Då märker man också om mensen är sen någon månad.En del har alltid oregelbunden mens, det är inte farligt men om man tycker det är besvärligt kan man få regelbunden mens med hjälp av p-piller till exempel.

En naturlig anledning till att mensen försvinner är att man är gravid men mensen kan också utebli av många andra anledningar. Om mensen bara är några veckor sen eller hoppar över en eller två månader kan det bero på en massa olika saker, till exempel miljöombyte eller att man har varit tillfälligt stressad.

Försvinner mensen under en längre tid är det bra att gå och undersöka vad det kan bero på. Det kan till exempel ha att göra med att man är väldigt stressad, mår dåligt, tränar hårt, bantar, har ätstörningar eller någon sjukdom. Då är det kroppens sätt att säga att någonting är fel. Om man känner att man behöver hjälp eller stöd att lösa sina problem kan man till exempel vända sig till skolhälsovården eller en ungdomsmottagning.

Det finns fyra olika mensskydd, binda, trosskydd, tampong och menskopp. Alla utom menskopp finns att köpa i de flesta mataffärer, kiosker och servicebutiker. De finns också på apotek och i automater på till exempel restauranger, barer och tågstationer. Menskopp finns att köpa på nätet och i en del hälsokostbutiker.

Många har alltid med sig mensskydd i väskan eller fickan för att ha till hands, eftersom det kan vara svårt att veta exakt när mensen kommer. Om man går i skolan brukar man kunna gå till skolsköterskan och få mensskydd om mensen kommer plötsligt.

Det finns många förutfattade meningar om mens. Vissa tycker till exempel att det är orent och smutsigt att ha mens. Andra ser det som jätte jobbigt och pinsamt att ha mens och vill därför till exempel avstå från idrott för att man inte vill riskera att andra ska se att man har mens. Många ser det också som ett problem att ha mens visst det kanske är lite mer jobb men man kan göra allt det man gör utan mens med mens också.

Jämställdhet mellan könen

Jag valde att undersöka om både kvinnor och män är föräldrarlediga? och om båda är det delar dom då lika på ledigheten då?

Det visade sig att 100% av kvinnorna jag frågade var föräldrarlediga medans endast 60% av männen jag frågade var det. 

Jag frågade även hur länge föräldrarna var hemma med sina barn. Männen jag frågade var max hemma ett halvår medans kvinnorna jag frågade var minst hemma ett år.

Jag tror att detta har mycket med lönen att göra. Kvinnornas lön är tyvärr lite lägre än männens i många yrken. I och med att man tappar en viss procent av lönen när man är föräldrarledig förlorar man mer pengar om man tappar procent av mannens lön än om man tappar procent av kvinnans lön. Det gör nog så att många föräldrar väljer att den med lägst lön är föräldrarledig vilket i många fall är kvinnan. Detta leder ofta till att det är kvinnan som i alla fall tar största delen av föräldrarledigheten. 

Men att kvinnan är hemma mer än mannen när det gäller föräldrarledigheten har nog också med att barnet är mer beroende av mamman att göra. För det är ju så att i början av barnets liv är barnet mycket mer beroende av mamman än vad det är av pappan i och med att det är mamman som ammar till exempel. Så det kan nog också ha en stor inverkan på föräldrarnas val om vem som ska vara hemma och hur länge de ska vara hemma när det gäller föräldrarledighet.

Näringsämnen i skolmaten

Syfte: Syftet med laborationen var att ta reda på vad de olika ingredienserna i skolmaten innehåller.

Material: NaOH, CuSO4,  Jod, H2O, Bägare, Brännare, Trefot, Provrör, Filtreringspapper, Bröd, Ost, Smör, Morot, Potatis, Bönor, Mjölk.

Utförande: Jag valde ut vilka ingredienser jag skulle använda. När jag hade valt, tog jag lite av varje ingrediens och la dem på en bricka. Sedan började jag med att undersöka om de olika ingredienserna innehöll stärkelse genom att droppa en droppe jod på dem olika ingredienserna, om droppen svartna innehöll ingrediensen stärkelse. Jag gick sedan över till att undersöka om de olika ingredienserna innehöll protein. Det gjorde jag genom att lägga ingrediensen i ett provrör, hälla i några droppar NaOH och några droppar CuSO4 ( i vissa provrör fick jag tillsätta vatten och mortla ingrediensen för att få fram det rätta resultatet). Jag undersökte sedan om ingredienserna innehöll monosackarider genom att värma upp protein testerna i ett vattenbad. Detta kallas trommersprov. Slutligen så undersökte jag ifall ingredienserna innehöll fett. Det gjorde jag genom att tycka ut ingredienserna på ett filtreringspapper och sedan jämföra med vatten.

Hypotes:

Jag gjorde inte någon särskilt lång hypotes men jag spekulerade på vad de olika sakerna skulle innehålla. När jag gjorde det hade jag inget system eller så stor baktanke utan det var helt och hållet vad jag trodde och vad jag tyckte skulle vara rimligt att det skulle innehålla.

Resultat:

Slutsats: Min hypotes stämde väldigt bra med resultatet. Dom ända skillnaderna var att bröd innehåller fett istället för monosackarider och att moroten inte innehöll stärkelse ( i och för sig så svartnade moroten lite prickvis men inte tillräckligt mycket så att man kunde säga att moroten innehöll stärkelse).

Jag litar på mina resultat för att jag har jämfört med tre andra personer och det visade sig att de hade samma resultat som mig. I och för sig är det ett kvalitativt test som vi har gjort vilket betyder att det endast visar om ingrediensen innehåller de olika ämnena inte hur mycket. För att få ett mer exakta resultat borde vi ha gjort ett kvantitativt test istället.

Det fanns många felkällor i denna laborationen. Smöret till exempel hade väldigt svårt att lösa upp sig i de olika ämnena, i smöret fick jag lite utslag av stärkelse få grund av att smöret hade legat på brödet som innehåller stärkelse. Att provrören inte var så väl diskade gjorde också att vi kunde få ett annat resultat än vad vi borde fått. Ingredienserna låg i en soppa vilket gjorde att man lätt fick med sig andra ämnen ifrån andra ingredienser som i sin tur skapade felaktiga resultat. Att potatisen hade blivit kokad länge i soppan gjorde också att vi fick ett annat resultat än om vi hade undersökt den rå. Då hade jag inte fått det till att potatisen innehåller monosackarider för det gör den inte. Istället innehåller den polysackarider men för att potatisen var kokad visade mina resultat att potatisen innehöll monosackarider. Det gjorde det för att potatisen redan påbörjat nerbrytnings processen i och med att potatisen redan var kokad.

Kemiskteori: Brödet innehöll stärkelse istället för monosackarider för att sockerarterna är sammansatta. Sockerarterna är sammansatta i en ända lång rad som innehåller hundratals sockermolekyler. I brödet är det istället långsam energi. Till skillnad från snabb energi så varar långsam energi mycket längre men man får inte energin i kroppen lika snabbt. Mjölk, ost och smör innehåller allihopa protein och fett. De kommer även ifrån kon och det är genom kon mjölken, osten och smöret innehåller protein och animaliska fetter. 

Potatisen och bönorna innehåller stärkelse på grund av fotosyntesen. När växten får vatten, solljus och CO2 omvandlas det till en massa C6H12O6 + O2. Det här sockret som sparas blir växtens frukt som i det här fallet är potatisen och bönorna.

Ljusets hastighet

Här är en länk till min Labrapport

Filmen om ljud

Här hittar du en länk till min, Saras och Sonjas ljudfilm

labbfilm

Kroppens mått

Laborationsrapport 1/6-2012

Syfte: Syftet med laborationen var att hitta likheter och skillnader mellan tjejernas och killarnas mått men även att hitta likheter och skillnader mellan de olika kroppsdelarnas mått.

Material: 

• Måttband
• Tumstock

Utförande: Vi jobbade två och två för att sedan kunna mäta varandra. Jag och Rebecka började med att mäta varandras längd, gick sedan över till vingbredden, näsan, foten, underarmen med mera.

Resultat:

Blå: killar, Grön: Tjejer

Slutsats: Diagrammen ovan visar att tjejerna utvecklas tidigare en killarna men som ni ser börjar killarna komma ” ifatt ” tjejerna nu. Man kan även se att längd och vingbredd i stort sett har samma mått, näsan och två leder på pekfingret har i stort sätt har samma mått och även foten och underarmen har i stort sätt samma mått.

Felkällor: Vissa av måtten kom in på fel person som t.ex kanske min längd kom rätt medan min vingbredd kom på någon annans vilket gör det svårt att hitta likheter och skillnader.

Muskler

Här hittar du en länk till vår muskelfilm

Här nedan hittar du våra fem frågor till filmen:

1. Vad gör dom tre olika sorters musklerna och vad heter dom?
2. Vad tränade man på i vårt träningspass?
3. Vilket av dom tippsen som vi gjorde tyckte du var det viktigaste när man ska träna?
4. Är det bra att strescha? Analysera ditt svar. 
5. Hur många muskler finns det i ansiktet? Tror du att det finns lika många på en sån liten yta i resten av kroppen också? Varför/varför inte.

Källor:

http://www.prne.se/muskler.htm

http://www.alltomhastar.se/artiklar/hastens-anatomi/hastens-muskler-och-muskelarbete/

http://www.ne.se/enkel/muskel

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Whiplash/

HÄR hittar du en länk till min reflektion

Puls och andning

Syfte: Syftet med laborationen var att se hur kroppen regerar när den ansträngs fysiskt. 

Material:

• Tidtagarur
• Trappa
• Numbers

Utförande: Jag började med att mäta min vilopuls och viloandning för att sedan se hur dem förändrats efter ansträngning. Jag började sedan springa i trappan. Efter jag hade sprungit upp och ner i trappan i en minut tog jag min puls och andning på nytt för att se hur mycket den ökat förhållande vis till min vilopuls. Jag gjorde likadant efter 2 och 3 minuter också för att se om dem ökat ytterligare. När jag sammanlagt sprungit i tre minuter slutade jag springa och började istället se hur snabbt pulsen och andningen återhämtade sig.

Resultat:

Slutsats: När man anstränger kroppen på olika sätt behöver kroppen mer syre. Kroppen får mer syre genom att hjärtat slår fortare och det är just hjärtats slag som vi känner när vi mäter pulsen. Alltså ska pulsen stiga desto mer du anstränger kroppen. Din kropp har även en maxpuls men den varierar beroende på hur mycket du tränar.

Hypotes på hur jag tror hjärtat fungerar

Hjärtat är kroppsdelen som pumpar ut blod i kroppen. Blodet går genom små blodådror som leder ut i hela kroppen. Blodet innehåller även syre och syret kommer från lungorna  där blodet har passerat innan det har pumpats vidare ut i kroppen. Vi behöver syret i kroppen för att musklerna ska orka hålla igång.

Vridmoment

Hedda Wollmark 9/3 - 2012

Syfte: Syftet med laborationen var att lära sig att göra snygga och korrekta diagram i programmet Numbers.

Material: 

• Skogspinne
• Måttband
• Täljkniv
• Såg
• Våg

Utförande: Jag började med att gå ut och hitta en pinne som ungefär var två tum tjock. Jag skalade den sedan från eventuella utskott som kunde sitta på pinnen. Med Kniven mätte jag sedan ut tyngdpunkten genom att hålla knivens vassa sida mot ungefär mitten av pinnen när pinnen inte tippar över på någon av hållen hade jag hittat tyngdpunkten. I tyngdpunkten skulle jag sedan dela pinnen i två delar. Båda delarna skulle jag mäta och väga för att sedan skriva upp i en värdetabell. I värdetabellen skrev jag även upp alla andras värden i min grupp. I Numbers multiplicerade jag sedan vikten och längden med varann för att få ut vridmomentet på pinnen.

Resultat: 

Värdetabell över de pinnar med lägre vridmoment

Värdetabell över de pinnar som hade högre vridmoment

Slutsats: Desto jämnare staplarna var desto noggrannare var man med att hitta tyngdpunkten. För att staplarna skulle vara jämna skulle de två pinnarnas vridmoment vara så jämna som möjligt. För att de två vridmomenten skulle bli så lika som möjligt behövde den pinnen som var kortast väga mest och tvärtom.

H2Os Kokpunkt

Hedda Wollmark 2/3 - 2012

Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer med H2O När det värms upp.

Material:

• Bägare
• Trefot med trådnät
• Provrör
• 200ml H2O
• Termometer
• Tidtagarur
• Brännare
• Tändstickor

Utförande: Vi började med att mäta upp 200ml H2O med hjälp av ett provrör för att få det så noggrant som möjlig. Vi hällde sedan över vattnet i bägaren och ställde den på trefoten som i sin tur stod över brännaren. När vi hade tänt brännaren började själva utväcklingen med vattnet. Genom att vi hade en termometer i vatten kunde vi följa dess temperatur stigning och skriva upp vattnets värden vilket vi gjorde varje minut. När vi hade tagit bort vattnet från värmen och låtit det svalna så hällde vi upp det återstående vattnet i provröret igen för att se hur mycket av de 200 ml som hade försvunnit.

Resultat: När värmen väl var på steg temperaturen på vattnet hastigt. Redan vi 60 grader kunde man se små bubblor i vatten. Vid 70-80 grader började vattnet att ryka och man kunde se på vattnet att det snart skulle börja koka. När sedan vattnets temperatur närmade sig 100 grader började vattnet koka livligt med stora bubblor Se vattnets temperatur stigning i diagrammet och tabellen nedan.När vattnet hade kokat upp återstod det bara 165ml vatten. 

Slutsats: H2O innehåller massa små vattenmolekyler och de kan förekomma i tre olika tillstånd fast, flytande och gas form när vi började laborationen så förekom H2O:et i flytande form med ju varmare vattnet blev desto mer av H2O:et övergick till Vattenånga alltså till gas form. Vattnets temperatur stannar vid 100 grader (kokpunkten) för att över 100 grader övergår vattnet till vatten ånga och då går det inte att mäta temperaturen.

PMI på hela arbetsområdet ljus och optik

P

Jag tycker att jag har skrivit bra och väl skrivna labrapporter

jag fick mycket hjälp när jag pluggade till provet av mina föräldrar. De förhörde mig och det gjorde att jag kände mig väl förberedd och jag kunde svara på i stort sätt alla frågor.

M

Jag tog inte läsläxorna på så stort allvar och läste dem inte så intensivt så det var bara tur att olle inte förhörde mig

I

Jag har lärt mig mycket på detta läsområde inte minst har jag fått bra tips på hur mina labrapporter ska bli bättre.

Skillnaden mellan den gamla och den nya labrapporten

Den nya labrapporten är mer utförlig än den gamla den har också fått mer beskrivande bildtexter till bilderna.

Den nya labrappoten av även mer väl arbetad och jag la ner mer tid på den nya. Jag har också skrivit fler labrapporter nu så jag är mer säker när jag skriver och gör det med mer rutin.

Förbättringen av labrapporten ljusets reflektion

Hedda Wollmark    datum: 20/1-2012

Syfte : Syftet med laborationen var att se vad som händer med ljuset när det träffar en konkav och en konvex spegel.

Material : konkav spegel, konvex spegel, linjal, muffar, Bildskärm, skärm med fem spalter, spalthållare, lins + 10, Spänningskub, optiklampa, optiskbänk  

Bild 1: Uppställningen av materialet

Utförande : Vi monterade ihop att delar enligt instruktionerna (se bild 1). Vi la sedan en konvex spegel på den optiska bänken för att se vad som hände med ljustrålarna när dem träffade spegeln. Vi gjorde sedan likadant med den konkava spegeln för att se vad som hände ljustrålarna då.

Resultat : När ljuset träffade en konvex spegel blev det en spridning och ljuset studsade åt alla håll (se bild 2). När vi hade lagt den konkava spegeln på den optiska bänken samlades istället ljuset och ljustrålarna gick mot en brännpunkt (se bild 3)

Bild 2: Resultatet när ljustrålarna träffade en konvex spegel

Bild 3: Resultatet när ljustrålarna träffade en konkav spegel 

Slutsats : När ljustrålarna träffade den konkava spegeln så bröts ljustrålarna inåt och sedan mot en brännpunkt. När ljusstrålarna träffade den konvexa spegeln bröts ljustrålarna på motsatt sätt det vill säga utåt åt alla håll.

Tips på hur man gör en bra laborationsrapport

Läser minst 3 andras labrapporter innan jag själv publicerar min egen labrapport för eventuellt få fler idéer.
Ta god tid på dig när du skriver de olika labrappoterna och inte stressa igen labrapporterna.
Skriva så utförligt som jag kan för bästa resultat.
Länka till min labkompis blogg.
Tänk kreativt, försök att alltid ha med minst en bild per labrapport

Färger

Hedda Wollmark 10/2-2012

Syfte: Syftet med labbrationen var att se vad som händer när vitt ljus träffar ett prisma.

Material: 

• optisk bänk
• Lampa
• Elkub
• Lins +10
• Spalthållare
• En lodrät spalt
• Prismabord
• Prisma
• blått och rött plexiglas
• 4 st muffar
• En vägg eller en annan plan vit yta
• spectroskåp

Utförande: Vi monterade upp ställningen enligt instruktioner och la sedan prismat på prismabordet och tände lampan(se bild 1). För att kunna se ett bandspektrum på väggen behövde vi vrida på prismat. När vi såg ett klart prisma på väggen höll vi ett färgat plexiglas framför linsen för att se vilka färger som försvann och vilka som var kvar på bandspektrat. Det gjorde vi med både ett blått och ett rött plexiglas framför.

 Vi kollade slutligen i ett spectroskåp mot både solljus och en lampa.

Bild 1: uppställningen av materialet

Resultat: När vi riktade lampan mot prismat såg vi ett klart bandspektrum på väggen (se bild 2). När vi hade ett rött plexiglas framför försvann alla färger förutom rött (se bild 3). När vi istället hade det blå plexiglaset framför så kunde man se violett, indigo, blå,grön men även lite rött (se bild 4).

När vi kollade genom spectroskåpet mot solljuset kunde man se ett spektrum med alla färger i men när vi kollade mot en lampa så så såg man även då alla färger men med lite mellanrum mellan varje färg (se bild 5 och 6).

Bild 2: det naturliga ljusets spektrum

Bild 3: spektrat när vi använde ett rött plexiglas framför

Bild 4: spektrat när vi använde ett blått plexiglas framför

Bild 5: Det naturliga ljusets spektrum när vi använde ett spectroskåp

Bild 6: spektrat vi såg när vi kollade med ett spectroskåp mot en lampa

Slutsats: De olika färgerna innehåller olika mycket energi. Färgen röd som bryts minst innehåller alltså mindre energi än violett som bryts mest och alltså innehåller mest energi. (Se bild 7)

Bild 7: Hur ljuset bryts genom ett prisma

Bilderna är tagna av: Nanjot Kaur, Maria Lindeblad och den sista bilden är gjord av mig

Dissektion av ett koöga

Hedda Wollmark 3/2- 2012

Syfte: Syftet med laborationen var att se hur ögat ser ut inuti men även att få se hur det fungerar.

Material: 

• Koöga
• Skalpell
• Sax
• Pincett
• Bricka
• Plasthanskar

Utförande: Vi började med att ta bort alla muskler och allt fett som satt runt ögat. Sedan använde vi oss av skalpellen och saxen för att öppna upp ögat och se hur det ser ut inuti ögat. När vi fick hål på senhinnan rann vätskan från den främre ögonkammaren ut. Och när vi hade öppnat upp ögat helt och hållet kunde vi ta ut glaskroppen där även linsen satt fast på. När ögat var delat i två kunde vi se näthinnan med den blåa färgen på ena delen och iris med pupill på den andra delen. Vi klippte sedan isär irisen från honhinnan. Slutligen vände vi näthinnan ut och in och la alla delar på en ny och ren bricka. Se bild 1

Bild 1: Detta är precis i början när vi håller på att ta bort alla muskler och allt fett

Resultat: Vi lyckades hitta alla delar i ögat se bild 2,3,4 och 5 och det gick bra att ta isär delarna utan att de gick sönder Jag la även linsen på ett papper med text det visade sig att linsen fungerade som ett förstoringsglas. 

Bild 2: Honhinnan

Bild 3: Iris

Bild 3: Linsen

Bild 4: Näthinnan

Bild 5: detta är när vi är klara och monterat upp alla delar på en brcka

Slutsats: Det visade sig att ögat fungerar som en kamera. Alla delar som finns i en kamera har en motsvarande del i ögat som fungerar på ungefär samma sätt.

Bilder tagna av: Nanjot Kaur