Inledning:
I dagens samhälle slänger varje person 25 kg fullt ätbar mat varje år bara för att maten har blivit för gammal då den blivit bortglömd där längst inne i kylskåpet. Mitt projekt är därför att jag i två veckors tid ska försöka få min familj att göra en veckoplanering över vad vi ska äta och jag ska se till att minst en av dessa måltider är vegetarisk. Syftet med projektet är att jag ska försöka få min familj att göra färre resor till mataffärer vilket ska leda till att min familj endast köper så mycket mat som vi vet att vi äter upp. Men också att jag och min familj ska äta mindre kött, först och främst nötkött.
Bakgrundsfakta:
Köttproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Det av två anledningar, dels på grund av all mark som går åt för att producera foder till djuren men också på grund av de höga halter metangas som de gräsätande djuren släpper ut vid matsmältningen.
När vi odlar foder till djuren går det åt energi. Det är allt från disel som får traktorn att köra till olja och flis som används för att torka och förädla grödorna. Man brukar säga att det totalt förbrukas lite drygt 1 MJ energi på 1 m2. På denna m2 tillsätter vi alltså 1 MJ men vi får ut 8 MJ. Av insatt energi i odlingen får vi alltså ut 8 gånger så mycket energi i livsmedlet. Dessa 8 MJ hade kunnat livnära en stillasittande kvinna i en dag. Om kvinnan istället skulle få energin från kött hade 8 MJ motsvarat 1,4 kg griskött. Men för att grisen ska kunna tillverka 1,4 kg kött måste den äta 7 gånger så mycket foder. Det vill säga att grisen måste äta 7x8 MJ för att få ut en köttbit som ger oss 8 MJ när vi äter den. Energin som går till spillo går till att hålla grisen vid liv. Vi slösar alltså massor med energi när vi ger mat till djuren som i sin tur är skapade för att bli mat till oss.
Kyckling är det köttdjur som har bäst förmåga att omvandla foder tills kroppsmassa och är alltså det djur som behöver minst energi för att ge oss en köttbit. Därefter kommer grisen. Nöt och lamm behöver ca 20 gånger så mycket foder för att tillverka köttet. Men skillnaden mellan kyckling/gris och kor/lamm är att kon och lammet är gräsätare. De kan alltså få sin energi från cellulosa-rika fodermedel som gräs vilket inte vi människor kan.
Att kon äter gräs är en annan anledning som gör den till en så pass stor miljöbov som det faktiskt är. När kon äter det hårdsmälta gräset och gräsets har kommit till nedbrytning i våmmen produceras mängder av metangaser i just våmmen. Dessa gaser rapar kon upp regelbundet under hela dagen och på så sätt släpper den ut mängder av metangaser i atmosfären.
Både de extra koldioxid utsläppen som vi skapar när vi väljer att äta kött istället för mat från växtriket och kornas metangas utsläpp förstärker växthuseffekten och skapar ett varmare jordklot. Likaså släpper vi ut koldioxid när vi slänger mat som vi igentligen inte hade behövt handla från början.
När var och en av oss slänger de där 25 kg av den fullt ätbara maten i soptunnan varje år slösar vi inte bara en hel del pengar, vi försämrar även miljön. När vi slänger mat släpper vi ut växthusgaser i onödan. När maten odlas släpps det ut växthusgaser i atmosfären. Jordbruket släpper ut växthusgaser i form av lustgas från kväve som finns i marken, koldioxid från bearbetad mulljord, metangas och lustgas från gödsel och koldioxid från förbränning av fossila bränslen som vi använder i form av disel till traktorn till exempel. Alla dessa utsläppen hade det kunnat vara färre av om vi inte hade slängt de där 25 kilon utan istället inte handlat dem alls.
Bild: Susanna Degaardt. (Tagen av jordbruksverket)
Vi människor släpper ut cirka 12 miljoner ton växthusgaser bara i jordbruket varje år (motsvara cirka 19% av de totala utsläppen). Om vi då hade kunnat minska utsläppen som vi släpper ut i onödan som vi gör när vi slänger mat hade vi hjälpt miljön och så småningom sett till att växthuseffekten slutar öka så hastigt.
Problemet i min familj är just det att vi är väldigt dåliga på att planera vad vi ska äta. Detta leder till många resor till mataffärer vilket betyder att vi handlar en hel del mat som vi ändå inte äter upp. Att äta vegetarisk är även en aning främmande för mina föräldrar vilket innebär att det sällan händer hemma hos oss. Mina föräldrars anledning till att vi handlar så som vi gör idag är att pappa som näst intill alltid har bilen inte är hemma särskilt ofta på vardagarna. Detta innebär att mamma går/cyklar till mataffären. Hon kan då inte handla lika mycket då det blir väldigt jobbigt att få hem alla matvaror utan hon väljer istället att handla lite mindre men fler gånger. Att vi inte äter vegetariskt mat särskilt ofta tor jag helt och hållet beror på bekvämlighet. I och med att mina föräldrar inte har några gamla vegetariska recept händer det sällan att det lagas några vegetariska måltider. De är för bekväma för att söka upp ett nytt vegetariska recept som de kan använda i framtiden.
Metod:
Min metod för att få min familj att börja veckoplanera är att jag på söndagarna ska sätta mig ner tillsammans med min familj och planera vad vi vill äta den nästkommande veckan. Med mina sju måltider planerade ska jag sedan skriva en inköpslista och jag ska se till att ingredienserna också blir inköpta på söndagarna. Detta hoppas jag ska leda till att vi gör färre resor till mataffärer i och med att alla ingredienser redan är inhandlade. När måltiderna sedan ska lagas ska jag hjälpa till så gott jag kan och försöka få mina föräldrar att tycka det är roligt att testa på nya recept.
Källor:
Svt nyheter:
Jag tycker att svt nyheter är en pålitlig källa i och med att det är en statlig och opolitiskt oberoende källa. Den är även en välkänd källa och jag anser svt som ett seriöst företag. Artikeln är dock skriven den 12 mars 2008 vilket är för ett tag sedan men jag tycker inte att det spelan någon större roll i det här fallet för att kötts påverkan på miljön har inte förändrats särskilt mycket sedan dess. I så fall på det sättet att kon idag är en ännu större miljöbov.
Jordbruksverket:
Jag anser att jordbruksverket är en pålitlig källa för att det är en svensk statlig förvaltningsmyndighet inom jordbruksområdet. Jordbruksverket är även knuten till landsbygdsutvecklingen och har som uppgift att arbeta för en hållbar utveckling. Artilarna som jag använde mig av är publicerade 2013-10-29, 2013-06-11 och den sista är publicerad i april 2009. I alla fall de två första artiklarna är publicerade ganska nyligen. Det står även kontakt information på hemsidan vilket jag tycker stödjer att det är en pålitlig källa.
http://www.jordbruksverket.se/download/18.2d224fd51239d5ffbf780001529/1252574456845/Växthusgaser+från+jordbruket_1.pdf
Köttguiden:
Jag tycker att köttguiden är en pålitlig källa för att den är skapad och driven av forskare som studerar på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag anser därför att faktan som är skriven på denna sida är sann i och med att den är skriven av experter inom detta området. Köttguiden har även ett samarbete med de trovärdiga organisationerna KRAV, WWF och naturskyddsföreningen vilket i mina ögon bara gör källan ännu mer trovärdig.
Sveriges lantbruksuniversitet:
Jag anser att SLU är en pålitlig källa i och med att de personer som skriver artiklarna är experter inom detta området då de undersöker och forskar på detta områden dagligen. Det står även väldigt tydligt vem det är som har skrivit artikeln och även kontakt uppgifter om det är något man undrar över. Det tycker jag är ett sätt att visa att man verkligen är säker på sin sak och att faktan som står där är sann. Artikeln är publicerad 2013-12-18 vilket betyder att informationen med väldigt stor sannolikhet fortfarande stämmer, i och med att den är så pass nyligen publicerad.
Svenska livsmedelsverket:
Den statliga förvaltningsmyndigheten livsmedelsverket anser jag som en pålitlig källa. Det gör jag för att livsmedelsverket har i uppgift att aktivt arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshantering och bra matvanor. Dessa uppgifter som livsmedelsverket har tycker jag passar bra in med min uppgift. Därför har jag valt att använda mig av information från livsmedelsverket för jag tycker informationen passar in med min. Båda artiklarna är publicerade i december 2013 vilket innebär att artiklarna är ganska nyligen publicerade. Detta gör att trovärdigheten ökar då det inte finns så stor risk att faktan har förändrats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar