Etiketter

torsdag 29 mars 2012

torsdag 22 mars 2012

Puls och andning

Syfte: Syftet med laborationen var att se hur kroppen regerar när den ansträngs fysiskt. 
Material:
  • Tidtagarur
  • Trappa
  • Numbers
Utförande: Jag började med att mäta min vilopuls och viloandning för att sedan se hur dem förändrats efter ansträngning. Jag började sedan springa i trappan. Efter jag hade sprungit upp och ner i trappan i en minut tog jag min puls och andning på nytt för att se hur mycket den ökat förhållande vis till min vilopuls. Jag gjorde likadant efter 2 och 3 minuter också för att se om dem ökat ytterligare. När jag sammanlagt sprungit i tre minuter slutade jag springa och började istället se hur snabbt pulsen och andningen återhämtade sig.
Resultat:


Slutsats: När man anstränger kroppen på olika sätt behöver kroppen mer syre. Kroppen får mer syre genom att hjärtat slår fortare och det är just hjärtats slag som vi känner när vi mäter pulsen. Alltså ska pulsen stiga desto mer du anstränger kroppen. Din kropp har även en maxpuls men den varierar beroende på hur mycket du tränar.

Hypotes på hur jag tror hjärtat fungerar

Hjärtat är kroppsdelen som pumpar ut blod i kroppen. Blodet går genom små blodådror som leder ut i hela kroppen. Blodet innehåller även syre och syret kommer från lungorna  där blodet har passerat innan det har pumpats vidare ut i kroppen. Vi behöver syret i kroppen för att musklerna ska orka hålla igång.

torsdag 15 mars 2012

Vridmoment

Hedda Wollmark 9/3 - 2012
Syfte: Syftet med laborationen var att lära sig att göra snygga och korrekta diagram i programmet Numbers.
Material: 
  • Skogspinne
  • Måttband
  • Täljkniv
  • Såg
  • Våg
Utförande: Jag började med att gå ut och hitta en pinne som ungefär var två tum tjock. Jag skalade den sedan från eventuella utskott som kunde sitta på pinnen. Med Kniven mätte jag sedan ut tyngdpunkten genom att hålla knivens vassa sida mot ungefär mitten av pinnen när pinnen inte tippar över på någon av hållen hade jag hittat tyngdpunkten. I tyngdpunkten skulle jag sedan dela pinnen i två delar. Båda delarna skulle jag mäta och väga för att sedan skriva upp i en värdetabell. I värdetabellen skrev jag även upp alla andras värden i min grupp. I Numbers multiplicerade jag sedan vikten och längden med varann för att få ut vridmomentet på pinnen.
Resultat: 
Värdetabell över de pinnar med lägre vridmoment
Värdetabell över de pinnar som hade högre vridmoment

Slutsats: Desto jämnare staplarna var desto noggrannare var man med att hitta tyngdpunkten. För att staplarna skulle vara jämna skulle de två pinnarnas vridmoment vara så jämna som möjligt. För att de två vridmomenten skulle bli så lika som möjligt behövde den pinnen som var kortast väga mest och tvärtom.

torsdag 8 mars 2012

Spare time

H2Os Kokpunkt

Hedda Wollmark 2/3 - 2012
Syfte: Syftet med laborationen var att se vad som händer med H2O När det värms upp.
Material:
  • Bägare
  • Trefot med trådnät
  • Provrör
  • 200ml H2O
  • Termometer
  • Tidtagarur
  • Brännare
  • Tändstickor
Utförande: Vi började med att mäta upp 200ml H2O med hjälp av ett provrör för att få det så noggrant som möjlig. Vi hällde sedan över vattnet i bägaren och ställde den på trefoten som i sin tur stod över brännaren. När vi hade tänt brännaren började själva utväcklingen med vattnet. Genom att vi hade en termometer i vatten kunde vi följa dess temperatur stigning och skriva upp vattnets värden vilket vi gjorde varje minut. När vi hade tagit bort vattnet från värmen och låtit det svalna så hällde vi upp det återstående vattnet i provröret igen för att se hur mycket av de 200 ml som hade försvunnit.
Resultat: När värmen väl var på steg temperaturen på vattnet hastigt. Redan vi 60 grader kunde man se små bubblor i vatten. Vid 70-80 grader började vattnet att ryka och man kunde se på vattnet att det snart skulle börja koka. När sedan vattnets temperatur närmade sig 100 grader började vattnet koka livligt med stora bubblor Se vattnets temperatur stigning i diagrammet och tabellen nedan.När vattnet hade kokat upp återstod det bara 165ml vatten. 







Slutsats: H2O innehåller massa små vattenmolekyler och de kan förekomma i tre olika tillstånd fast, flytande och gas form när vi började laborationen så förekom H2O:et i flytande form med ju varmare vattnet blev desto mer av H2O:et övergick till Vattenånga alltså till gas form. Vattnets temperatur stannar vid 100 grader (kokpunkten) för att över 100 grader övergår vattnet till vatten ånga och då går det inte att mäta temperaturen.

torsdag 1 mars 2012

PMI på hela arbetsområdet ljus och optik


P
Jag tycker att jag har skrivit bra och väl skrivna labrapporter
jag fick mycket hjälp när jag pluggade till provet av mina föräldrar. De förhörde mig och det gjorde att jag kände mig väl förberedd och jag kunde svara på i stort sätt alla frågor.
M
Jag tog inte läsläxorna på så stort allvar och läste dem inte så intensivt så det var bara tur att olle inte förhörde mig
I
Jag har lärt mig mycket på detta läsområde inte minst har jag fått bra tips på hur mina labrapporter ska bli bättre.